Jag har flyttat.

Och hela mitt 2000-tal finns numer på http://lisa.driftersescape.net

Inte riktigt färdigt är det där, men välkomna in! :D

För att komma igång då. Jag hittade den i Jennys blogg. Som jag för övrigt inte heller har läst på evigheter. Men för att värma upp mig själv inför min nya blogg-era måste jag SÅKLART fylla i en lista!

1. Pratar du fortfarande med personen du kysste för första ggn?
Nej, det gjorde jag nog aldrig ens från första början.

2. Har du sett din bästa vän gråta?
Jag har nog sett alla mina närmaste gråta.

3. Vilka vitaminer tog du när du var liten?
Jag minns att jag och Jenny åt en halv burk hemma i Tobbe Ås kök en gång i högstadiet. De var goda. :) Sedan åkte vi inlines fast vi inte kunde.

4. Vad åt du senast?
Ugnsfalu, potatismos och grönsaker.

5. Har du fått någon komplimang idag?
Nej. Jonas uppmärksammade mig om att jag hade sås på hakan, men jag tror inte han menade att den klädde mig.

6. Har du varit med i en rättegång?
Ja, jag har vittnat.

7. Är du polare med grannarna?
Jepp.

8. Vilka språk pratar din mamma?
Svenska, engelska och lite franska.

9. Vilka länder har du bott i?
Sverige.

10. Senaste piercingen?
Bara öronen kvar, men senaste var nog labret när jag var 15.

11. När åkte du bil i mer än 15 minuter senast?
Igår.

12. Gay?
Nej.

13. Har du däckat/spytt för att du druckit?
Ja, både det ena och det andra. Men det känns länge sedan nu.

14. Har du äggat någon?
Nej, det är jag nog för feg för. Och förväluppfostrad.

15. Har du täckt någons hus med toalettpapper?
Nej. Det verkar jäkligt jobbigt, inte sant?

17. Har du varit på stranden?
Ja.

18. Har du haft en stalker?
Njae, det kan jag nog inte påstå. Men en god vän ringde mig en natt från golvet under sitt glasbord för att berätta hur mycket han tyckte om mig. Det var bedårande.

19. Minns du dina/din musiklärares namn?
Leif, the one and only. Marie i gymnasiet.

20. Hur bra är din syn?
Toppen.

21. Har du varit på ett party?
Mm.

22. Skulle du kunna tänka dig att simma med hajar?
Om jag fick sitta i en sådan där fin bur.

23. Vad skulle du säga om jag sa att jag var kär i din bror?
Vem är du? Mina vuxna bröder är upptagna, och min lilla bror är nog för ung för dig.

24. Har du varit utomlands?
Ja.

25. Har du sett din bästa vän naken?
Ja. Eller, jag vet inte om jag har någon bästa vän just nu, men jag har nog sett alla mina nära vänner genom åren nakna nästan.

26. Vilket är det bästa bröllopet du varit på?
Ptjaa, jag har bara varit på två. Min systers och min brors. På det första var jag liten och på det andra var jag gravid, så jagväntar glatt på nästa ;)

27. Skulle dina föräldrar bli arga om du blev avstängd från skolan pga slagsmål?
Tjaa, kanske det kanske. Känns inte så relevant.

28. Var är dina syskon just nu?
Ludvig i Sundsvall, Siri i Tingsryd, Emma i Barcelona, Jan i Vänge, Johan i Kalmar och Stella i Uppsala. Om de är hemma det vill säga.

29. Vad var den senaste drömmen som du minns?
Jag drömde att jag var i mitt hus i Björklinge. Jag hånglade lite med Fredrik och Jenny blev sur. Haha.

30. Vem ringde dig senast?
Rasmus. Från tåget på väg hem.

31. Vilken tid gick du upp imorse?
Halv åtta. Då väckte R mig för att han skulle till jobbet.

32. Vad ska du göra i helgen?
Jobba och gå på 30årsfest.

33. Vad står det i det fjärde smset i din inkorg?
Det är ett meddelande från min kollega angående att gå ut och ta ett glas vin någon gång.

34. När var du riktigt sjuk senast?
I våras, fick campylobacter i Istanbul.

35. Vem är den senaste kändisen du tog på?
Jag tar inte på kändisar.

36. Vad finns i din bakficka?
Ingenting.

37. Har du färglinser?
Nej.

38. Vad gjorde du klockan 2 inatt?
Sov.

39. Vad är det första du gör på morgonen?
Säger "sov lite till vännen. Vila nu".

40. Vad ska du göra efter det här?
Läsa en bok jag ska skriva en uppgift om.

Det är ju helt fantastiskt hur länge sedan jag skrev här. Shame on me.

Men hav förtröstan! Jag är på väg att skaffa en ny blogg som kommer att innehålla allt som finns nerplitat av mig på internet från hösten 2000 och framåt! Det ni! Sällan har man kunnat skåda så mycket tonårsdravel på samma sida, så håll ut mina vänner och trogna läsare. :D

Sommaren har varit bra, semester är tydligen överskattat och jag är helt klart skitdålig på att blogga. Eller, jag och Nora har faktiskt haft gott om semester, i Sanna och i Gagnef och i Slagerstad och i Pershagen. Och på Skansen och på Söder och vid sidan av den stora, levande, bubblande Prideparaden! En veckas gemensam semester med pappan i familjen hann vi också med, då krigade vi mot gräsmatta, hade besök av mina föräldrar och åkte tåg.

Men nu går livet mot nya tider!
På måndag börjar Nora på förskolan (iiik!), och efter det fortsätter jag min utbildning och börjar dessutom jobba några timmar i veckan. Skum, lite kluven känsla med allt, men mest positivt! Det ska bli kul att plugga igen, speciellt som icke-gravid. Hjärnan brukar ju vara lite bra att ha i behåll då tänker jag. Men först ska pappan komma hem och innan det borde jag få lite städat här. Och baka världens godaste paj. Vi får se hur det blir med den saken.

Ikväll ska jag vårrusa. I typ regn. Med Nora på ryggen. Hur jäkla hurtig är inte jag då?

Antingen är R jinxad när det gäller flygning, eller så är det helt enkelt för att han flyger så jäkla ofta, men nu blev det såklart strul igen. SAS strejkar, så R fastnar i Frankfurt. Efter många om och men hittade de en flight till Göteborg, och tänkte att de då kan ta tåget hem. But NO, då har ju ett tåg spårat ur, så det går inte heller. Men han blir nog bara ett dygn sen hem, känns ändå som hyffsat bra jobbat.

Jaja, ingen utgång för mig ikväll alltså, men sådant är livet. Hoppas bara att han hinner hem så att jag kan gå och simma imorgon.

Simma ska vi nu snart också, med J och hennes M som är lite rädd för vatten. Vi hoppas på att Ns vattenglädje ska smitta av sig.

Jaha.

Jag känner mig helt förvirrad. Utanför världen. Förutom som mamma, där finns det plats för mig. Men resten? Äh.

Åtta år. Så länge sedan är det jag inte ens var förbi på Birdie. Jag visste inte ens att det var den här helgen förrän i fredags. Men vi är borta. Tydligen minns de att de ska städa tältet även utan mig, iaf enligt ett sms från en okänd avsändare till Rs mobil. Betryggande.
Äh, det är väl egentligen ingenting jag saknar, men lite lite märkligt känns det. Som sagt, utanför nu mer. Verkar som att jag får skapa mig ett nytt liv. Men det kanske var på tiden, vad vet jag?

Nåja.

Idag har jag köpt biljetter till en minisemester jag och Nora ska ha i sommar. Semesterorten heter Gagnef, och det kommer att bli helt makalöst underbart! Jag längtar mig blå redan!

Idag ska vi även på kalas hos min bror och så ska jag gå och kika lite på baby- och minisimmare. Nästa helg blir utbildningen av, och denna gång ska inga bakterier få störa! Det känns som en bra dag idag. Hur är din?

Antibloggo var ordet, helt klart.

Idag är det Valborg, den tredje Valborgen i rad som jag är nykter på. 05 var jag nyopererad, 06 var jag nyförlöst och nu? Nu har jag en ettåring att ta hand om och en sambo som är på jobbet. Men vi vågade oss till stadsparken för en utefrukost, och när N har sovit färdigt så ska vi ta en promenad till. Vi ska gå hela vägen till en lägenhet på Nedre Slotts, så det ska nog gå bra. Sedan om jag känner mig modig kanske jag tar en promenad till slottet och ser om några gamla bekanta finns där. Innan OD kommer brukar det ju vara tämligen öde där, så det kan nog gå bra. Så länge N nöjer sig med att sitta på min mage/rygg kan nog det mesta gå bra, men vill hon springa runt och kika på ölburkar och fimpar så går vi hem. Tur att man bor så fasligt centralt så att det är ok att prova!

Tanken var egentligen att vi skulle skippa Valborg, men nu när vi är hemma i stan ändå och R är på kontoret måste man ju hitta på någonting! Sitta här och lyssna på livet utanför är bara för deprimerande.

Begravning igår. Fortfarande väldigt läskigt med döden. Men morfaren mår bättre, så jag hoppas att det dröjer länge länge innan jag behöver konfronteras med den igen. Mycket bilåkande och många bebisar blev det i alla fall.

Idag, just nu, rann orken ur mig igen. Jag blir så frustrerad. Och så evinnerligt trött. Och jag vet liksom inte åt vilket håll jag ska jobba. Hur hittar man ut om man inte ser ljuset? Nåväl, fullt så dramatiskt är det såklart inte, men ibland känner jag mig bara så fruktansvärt rådlös. Men nu ska jag tillbringa kvällen med att läsa min bok och kanske dricka lite vin. Eller så får det duga med te.

10 dagar har visst gått nu, i eftermiddag kommer R hem! Så då är det bara att vänja sig vid det livet igen. Det känns lite så, som att det är två olika liv vi har, jag och N. När R är borta är han liksom verkligen borta, inte bara fysiskt utan psykiskt också. Han har fullt upp, vi är i helt olika tidszoner och allt som allt brukar det finnas en lucka på några minuter en gång per dygn där det finns möjlighet att prata. Och då blir det liksom ändå inte så mycket sagt.

Men först kommer mamma. Hon har suttit vid sin fars sjukhussäng i två veckor och kommer hem för en liten andningspaus innan hon ska tillbaka igen. Och för att andas bort lite sjuka kände hon för att andas in lite ungdom tror jag, och kommer alltså för att krama bebis. Vilken tur att bebis finns!

Men före båda dessa händelser ska jag diska. Ha en fin dag!

Nu är det visst så att jag är utmanad. Johannabananna (som gillar att rimma på mitt namn) har uttryckt sitt stora intresse att få ta del av en eller sex pinsamma/underliga hemlisar som handlar om petit moi. Detta ska sedan spridas till ytterligare tre offer, mer om detta längre ner.

Men nu till huvudsaken.

1. När jag tänker berättar jag alltid saker för mig själv i huvudet, som om jag hade en liten publik. Jag övar på konversationer jag ska ha också.
2. Jag har vid flera tillfällen suttit rakt upp och ner på en barstol och bara vält. Inte snubblat eller ramlat alltså, utan vält. Vid ett av dessa tillfällen gick ett vinglas i golvet och jag skränade om att jag hade glas i könet. Min kompis undrade om han skulle titta efter.
3. Jag är fullt medveten om att jag i större sammanhang pratar för mycket, tar för mycket plats och är allmänt plump, men jag lyckas ändå aldrig komma ifrån det beteendet. Till min tröst är jag väldigt sympatisk på tu man hand. ;)
4. Jag har blivit gammal. Beviset: Jag gillar inte längre att titta på auditions till Idol. Bara när de duktiga kommer är det kul. Snart kommer jag nog att börja prata om "förnedrings-tv"
5. När jag blir stressad blir jag en otäck otrevlig typ. En gång slog jag min bästa vän i ansiktet. Jag är nog helt usel i krissituationer.
6. Jag funderar ofta på hur det skulle vara om människor som står mig nära dog. Trots denna fixering, eller kanske just på grund av den, så kan jag absolut inte hantera att bli konfronterad av döden. Lik skrämmer mig något förskräckligt, oavsett ras.

Tjaa, det blev som det blev, hoppas att det duger!
Jag i min tur vill utmana Bob (och inga imageprylar, var ärlig!), Johanna och Jenny

Gräsänka igen! Denna gång en tiodagarstur till Tulsa, stackars sate.

Än så länge känns det helt ok, känner bara ett lite större behov av att fylla dagarna än vanligt. Och himlen är blå och solen skiner, då kan man ju inte deppa!

Ugg.
Jag var ute igår. Till 04.30. Jag vet inte om det var värt det, förmodligen inte. Mår helt klart som jag förtjänar idag. Dessutom kan jag inte sova. R och barnet kom in och somnade om strax före elva, då klev jag upp. Tänkte sova i soffan men icke. Kanske borde försöka igen.
Jaha, vad vill jag med det här då? Ingenting. Mest ugg. Jag borde ha stannat vid det. Ugg.

Jag ska tydligen komma ihåg att A läser min blogg. Thanks for the heads up, jag ska tänka på det!

Jag kanske borde skaffa mig en sådan där döhemlig blogg så att jag kan skriva vad som helst. Men vänta nu, är det inte det som kallas för dagbok? Men jag vill ändå att vissa ska kunna läsa, kanske så att jag kan få en del synpunkter och kunna diskutera det jag skriver. Men jag kanske kan nöja mig med att göra det privat. För det känns ju helt klart inte lockande att vända helt ut och in på mig själv inför hela världen. Det säger säkert mer om mig än någon annan, men min integritet är inte någonting jag kommer att bara släppa.

Så, för att skriva det jag vill skriva utan att skriva det. Jag har dåliga dagar, det är tungt och svårt.

Dessutom dog min farfar igår.

Ok, en till!

You Are A Friendly Ex

You and your ex are just friends - great friends really. (At least that's what you keep telling yourself!) While civility is a good thing, make sure you're not secretly wanting more...

What Type of Ex Are You?

Jenny - SJUKT roligt! Klart du är ett "sometimes-ex"! Jag kan inte sluta skratta, det där testet gjordes för dig! Själv är jag vuxen nu, som du ser! ;P

Andra Jenny - Har du också en blogg? Var? Kommer inte åt din presentation!

EFIT 070228

Tyvärr en synnerligen händelselös dag, men jag tar igen det en annan gång!

8.00 Godmorgon mamma!

9.00 Morgonte


10.00 Barnet roar sig kungligt

11.00 Mamma har fått paket!

12.00 Barnet sover och tycker inte om mammas blixt.

13.00 Mamma provdricker sitt pakette, gott!

14.00 Mammans vän på besök

15.00 Ett par översnöade sandlådor på gården

16.00 Mamma lek med mig!

17.00 Mamman och hennes syskon, mamman i mitten.


18.00 Barnet sover igen, mamman hittar till sjalbarn


19.00 Pappan klär på barnet, iväg mot badet!

Sen hanns det inte med mer bilder, det får duga för idag!

Jag älskar Grey's Anatomy. All's well that ends well.

Ok, fantasiflicka, jag är inte heller homofob. Även om det var ett konstigt utformat test, tycker jag. Det är roligare med frågor som är mer av typen "vad skulle du säga/göra i den här situationen".

You Are 0% Homophobic

You're open minded, tolerant, and accepting. And you're not homophobic in the least :-)

Are You Homophobic?

Jag gillar dessutom att kyssas (tydligen)

Your Kissing Purity Score: 0% Pure

For you, it's all kiss and no talk. You're in a permanent lip lock.

Kissing Purity Test

Och slutligen är min hjärna mer manlig än kvinnlig. Så, nu har jag roat mig färdigt för idag!

Your Brain is 40% Female, 60% Male

You have a total boy brain Logical and detailed, you tend to look at the facts And while your emotions do sway you sometimes... You never like to get feelings too involved

What Gender Is Your Brain?

Om vi bara någon gång kom fram till något. Något konkret. Där vi kunde vila lite i vetskapen om att "så här gör vi", och dessutom göra så. Jag blir så trött på att det måste rinna ut i sanden, för gången därpå kommer ju allt tillbaka, igen och igen och igen. Inga argument tar någonsin slut, för vi kommer ingenstans. Och jag tror att det är det som tär mest. Känslan av att bara snurra, irritationen av att upptäcka att vi är tillbaka i precis samma diskussion, igen! Och jag vet inte hur jag ska hjälpa oss vidare. Kanske är det inte längre min tur, antagligen inte, men hur låter man bli att försöka när man så gärna vill?

Igår hade jag en fin och välbehövlig kväll. En kväll där jag faktiskt lyckades att prata om mig själv och mina bekymmer utan att ångra mig direkt. Jag fick prata med några som jag kände verkligen kunde förstå, och då kändes det värt det! Och även fast jag inte fick några goda råd, eller kanske just därför, kändes det bara fint. Sedan handlade som tur var kvällen inte bara om bekymmer, utan om skratt och glädje och drinkar också. Och mat! Och framför allt många härliga människor.
Jag tycker om mina nya vänner, och jag hoppas att de tycker om mig!

Kärlek

Jag har åter fått tillgång till min tredje kärlek i livet - Grey's! På grund av ändlösa datorproblem har jag gått miste om avsnitten som sänts efter jul, men nu! R fixade det stationära datorn igår, köpte ny disk och installerade ubuntu istället, och jag invigde såklart med mina tre avsnitt på raken. Och allting är så vackert och jag gråter för att sekunden senare skratta rakt ut med tårarna kvar på kinderna. Och jag älskar dem alla så mycket! Och jag är verkligen verkligen ingen som bölar till allt på TV, tvärtom! Jag gråter aldrig aldrig av någonting jag ser (när jag inte är gravid) förutom just detta.
Det är i sanning hjärtskärande, och så vackert att man kan ta på det. Jag hoppas att det aldrig aldrig tar slut, och jag hoppas verkligen att uppgifterna om att George ska sluta på grund av att Burke är elak inte alls stämmer!

Han kom hem till slut. Med en väldigt väldigt fin klocka till mig!
Imorgon åker han igen, och på söndag åker jag och N till syster. Kul! Systerdotter E börjar bli stor nu, så nu kan nog bebisarna leka lite.
Skönt att passa på att vara där när R ändå är borta, så inte jag behöver vara ensam med N så mycket och så att R och N inte förlorar mer tid tillsammans. Hon blev så glad när han kom hem. Stor stor kärlek.

Jag har gått ner 2 kg nu när R är borta, jag kommer så att vinna! Hoppas bara att jag kan fortsätta vara motiverad när han kommer hem. På onsdag eftermiddag skulle det bli, hoppas det inte blir några nya förseningar, det skulle vara skönt att ladda mina batterier lite innan han åker bort igen. Och träffa honom såklart, men det är ju mest det som laddar mina batterier. Det är ju tyvärr så svårt med närhet på distans.

Ensam

Idag skulle R komma hem, om bara ett par timmar. Men nu blev det inte så. Han sitter fast i Tulsa, för det är snöstorm i Oklahoma. Eller, R sa att det mest bara var vinter, men de är väl inte så vana vid det där. Så då kunde de inte ta sig till NY och missade både sin NHL-match och sin Sverige-flight. Så nu får vi se när han kommer. Kanske tisdag.
Det är ju ingen fara så, det flyter på bra här hemma, men jag hade ju ställt mig in på att han skulle komma idag. Sen känns det ju extra surt att han ska bort en vecka till med start på lördag. Drar det här ut på tiden hinner han ju bara hem och vända.
Men jag är stark. Jag kan själv, det går bra. Men det känns lite tugnt ändå.

Självransakan.

Jag var och fikade med ett par tjejer som jag egentligen inte känner så bra idag. Ett par saker kom upp och jag kom genast att tänka på en sak som jag tänkte på senast igår kväll, nämligen att jag pratar för mycket. Och inte bara att jag pratar, jag avbryter, lägger mig i och driver med andra så att de blir ledsna. Detta är såklart inte min avsikt, och jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att sluta. Ibland försöker jag vara tyst, men så kommer jag på något som jag så gärna vill säga, och så gör jag det ändå. Jag kan tänka att jag inte ska säga ett knyst, inte driva några samtal alls, bara svara på tilltal, men det går ju liksom inte. Jag är den jag är, och det är jag ändå tacksam för. Men jag vill ju inte köra över andra, och jag vill inte göra andra ledsna.

Detta är något jag levt med ganska länge nu. Jag har många gånger slagit bort det, skyllt på andra och sagt att det är de som är känsliga fast det egentligen stämmer att det är jag som är elak. Eller elak tycker jag ändå inte att jag är, för jag menar verkligen inte att göra andra illa, men jag lyckas inte tänka mig för. Jag lyckas inte vara tyst. Men jag ska försöka, och jag ska inte ge upp. För den personen jag stundom blir är inte den jag vill vara.

Ensam i veckan. R åkte till USA idag och kommer hem på söndag.
Men det känns helt ok. Vi har en massa för oss i veckan ändå!
Han frågade om jag ville ha någonting från USA och jag kan bara komma på bebisprylar. Det är lite tragiskt. Men det blir nog bättre. Det är ok att vara fast i bebisträsket just nu, det är trots allt min heltidssyssla. Man ska inte vara för hård mot sig själv.

Jag har simmat idag och förrgår, jag börjar mjukt.
På måndag börjar en tre veckors-deal med några forumkompisar. Tre veckor utan kakor, godis och glass. Det är egentligen jättefegt av mig, för dessa är alls inte mina laster. Men det kan ju inte skada. Jag bör själv lägga till skräpmat, läsk, chips och överdriven konsumtion av korv och ost, vilket är mina egentliga synder, men det där med löften kan ju bara gå fel. Men någon slags lördagsplan tror jag ändå att vi har.
Dessutom var vi inne på att vikttävla, jag och R, första steget 5% (jag vill totalt gå ner 15%). Men jag tror inte vi kom fram till vad man vinner.

2007

Det här är året jag tar tag i min hälsa. Det bara måste bli så.
Jag har många gånger sagt att kebab är viktigare än magrutor i min familj.
Och även om det stämmer så är det inte viktigare än hur jag mår. Min kropp håller på att ge upp på mig, mina allergier blir värre, jag sover dåligt och är trött jämt.
Så nu finns inte alternativet att träna ett par gånger och sen ge upp längre.
Löften tänker jag inte ge men det är, som någon så klokt sa, min nyårsambition.
Jag vill bli starkare, piggare och minst 10 kg lättare. Så nu jävlar!